Visst var han den där Gustav Vigeland lite granna bi ändå?

I torsdags drog jag som sagt mig upp ur min sömnkoma och tog en tur till Vigelandsparken. Har varit där innan, men då var jag en sur 12-åring, det  var -2 grader ute och jag hade väldens tunnaste kjol på mig... Skit samma, jag gick dit i den grymma hettan (grovt underskattat solen idag) med en ganska skeptisk syn på det hela, men blev glatt förvånad över hur fint det faktiskt var (turisterna till trots) med de stora rosenrabatterna och den idylliska parken!

Fin blinkning där ja...

Väl uppe vid statyerna började jag dock att fundera; vad ville Vigeland visa med de här figurerna, poserna och nakenheten? Figurerna visar nämligen människans liv, från barn till gammal. Medan jag gick runt där uppe slog det mig att jag gillade statyerna av de unga paren bäst, kanske för att de representarar var jag är och vill ha i livet just nu?! Man skulle kunna säga att jag blev väldigt fascinerad av mitt eget smarta tankesätt ;)! Det slog mig också att han visar alla typer av kärlek- kärlek till sitt barn, till varandra oavsett kön, ålder eller liknande! Var Vigeland bisexuell, eller ville han bara upplysa oss om kärlek i sin renaste, naknaste form?

Kärlek, Kärlek i early stage (nämen, gud! Vad gör dom? ;)), massa diande barn...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback