Marilyn och jag...

167956-222
Jag tror inte jag kan komma ihåg senaste gången jag var riktigt, äkta lycklig...
Det är alltid något man saknar, något som gör att man inte känner sig hel utan bara som en liten, misslyckad... inget...
Jag är min egen Marilyn Monroe- glad utåt, men deprimerad inåt. Jag tror aldrig att jag kommer att återhämta mig efter det som hände i vintras. Även om jag försöker kommer jag aldrig i hela mitt liv förstå hur jag kunde/ kan vara värd så lite respekt, hur jag kunde vara värd såååå lite...
Jag tror att den mening som skulle beskriva mig bäst lyder: ... (punkt, punkt, punkt).

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback